I Ängelholms kommun arbetar fysioterapeuter med HIFE-programmet sedan några år tillbaka. I samband med att fysioterapeut Anna Nelson började arbeta på en tjänst i kommunens Kognitiva Resursteam hösten 2023 letade hon efter ett evidensbaserat träningsprogram för personer med demenssjukdom. Året efter initierade hon ett HIFE-projekt och startade tillsammans med kollega Lina Bildtgård HIFE-träning på särskilt boende, efter att de fått hjälp både från Landskrona och Göteborg stad som tidigare infört programmet i sina verksamheter. Det var initialt två grupper på kommunens särskilda boenden med 6-8 äldre personer som tränade två ggr per vecka i åtta veckor. Före och efter träningsperioden gjordes testningar med Bergs balansskala. Anna berättar att det är en stor fördel att använda sig av Bergs balansskala, både för att kunna utvärdera resultatet och även för att få ett stöd i vad som är viktigt att fokusera träningen på. Efter träningsperioden hade flera deltagare förbättrat sin fysiska förmåga enligt skattning med bedömningsverktyget.
Dessa resultat har redovisats både för chefer och politiker inom kommunen. Det finns idag ett politiskt beslut att HIFE ska implementeras i berörda verksamheter i kommunen. De har också informerat om verksamheten på en rehabiliteringsmässa på Ängelholms sjukhus, där både anställda inom kommun och region deltog. Fysioterapeuterna Malin Andersson och Ida Abu-Ramadan arbetar idag också med HIFE på särskilt boende i kommunen och kollegor i ordinärt boende håller på att starta upp med HIFE i sin verksamhet. De siktar långsiktigt på att även använda HIFE t.ex. på korttids- och växelvård och i övriga verksamheter där det är aktuellt med fysisk träning.
På särskilda boenden genomförs träningen fortsatt vanligen i grupp, ofta i en samlingslokal eller liknande, två gånger i veckan under åtta veckors tid. De deltagare som erbjuds träning har antingen fallit flera gånger eller av annan anledning bedömts ha en stor fallrisk. Träningen leds av en fysioterapeut med stöd av en omsorgspersonal, ofta den aktivitetsansvarige på avdelningen på de boenden som har en sådan utsedd. För att deltagarna inte ska vara för uppvarvade när de kommer tillbaka till sin avdelning har en avslappning lagts in i slutet av träningspasset, vilket fungerat bra. Viktigt för att det gått så bra att genomföra träningen på de särskilda boenden har varit att planera in den när det passar bäst för avdelningspersonalen, vilket varit mitt på eftermiddagen, och att höra av sig till dem på morgonen samma dag. Den aktivitetsansvarige på varje avdelning är en nyckelperson att samarbeta med angående planeringen och genomförandet av träningen.
Anna berättar avslutningsvis att det känns väldigt roligt att leda träningen och att hon förutom fysiska förbättringar även märker att den leder till ökade sociala kontakter och mindre BPSD-symptom bland deltagarna efter träningspassen. Många av deltagarna har demenssjukdom, vilket hon inte upplevt varit något hinder för att medverka i träningen med gott resultat. Hon hänvisar även till att träningen är i linje med att rehabiliterande insatser finns med i den nya nationella demensstrategin.
För mer information: anna.nelson@engelholm.se
Intervju och text Erik Rosendahl (juni 2026)
Foto: Carolina Persson